Förlåt mig

 

Jag vet inte om det bara är jag som har reagerat för att ordet förlåt inte längre är så vanligt i mänskors språkbruk längre. När jag växte upp var det viktigt att kunna säga förlåt på rätt ställe. Kanske man inte alltid menade det, men man sade så. Kanske en av orsakerna var att pedagogiken i att lära sig förlåtelse inte alltid var så genomtänkt.

Föräldrar var på den tiden ofta måna om att lära sina barn är att de måste säga förlåt när de har gjort något som är fel.  Otaliga sandlådor har varit skådeplats för en i varje fall ytlig försoning mellan barn som har slagit varandra i huvudet med leksaker eller strittat sand i ögonen på varandra, där en kram eller kanske bara en bekymrad blick har beseglat de hastigt frammumlade bönerna om förlåtelse, ivrigt påhejat av föräldrar som med mera eller mindre tålamod inväntat att ordet Förlåt skall höras tillräckligt tydligt för att duga som ånger och försäkran om att det onda inte skall upprepas.  Huruvida det som förlåtelsen står för har blivit tydligt för någon på det viset är otydligt och i själva verket ifrågasatt.

Men visst har jag också mött föräldrar som har varit måna om att själva be om förlåtelse av sina barn när det har framkommit att de har varit för häftiga, haft fel, eller förgripit sig med ord som har varit sårande.  För barn till sådana föräldrarna tror jag att exemplet har varit livsformande. De har vågat säga förlåt utan att påminnas om obehaget vid sandlådan.  Och visst är det så att det bästa sättet att ge vidare de värden som är viktiga i livet är att själv leva i enlighet med dem. Och det säger jag, väl medveten om hur svårt det är att be sina egna barn om förlåtelse.

Även om ordet förlåt inte förekommer så mycket längre så är begreppet på inget sätt dött. Som präst möter jag ofta mänskor som har ett jättestort behov av förlåtelse i sitt liv. En del vet om det och det vet att de behöver be om förlåtelse också av Gud.  Andra mår bara illa. Och medan hela deras kroppshållning skriker ut: Förlåt mig! kan de i bästa fall i samtalsrummets trygga och tystnadsplikstsbelagda inramning få uppleva att en befrielse infinner sig. Förlåtelsens befrielse!

Verklig förlåtelse har mycket litet att göra med sandlådans fostran.

Endel mänskor går omkring med skuldkänslor ett helt liv.  Livet kan bli ett helvete på det viset. Någon behöver säga: ”Det var inte ditt fel! Det var inte ditt ansvar! ”Och fortsätta med att säga det. På nytt och på nytt, om det behövs. Så länge att befrielsen blir en verklighet. Det är verklig försoning.

Det finns situationer där man måste säga: Visst, det var ditt fel. Men det finns förlåtelse att få. Också det måste upprepas tillräckligt mycket och bli verkligt. Och samma befrielse kan inträffa.

Den som väljer att aldrig ångra något, aldrig be om förlåtelse och aldrig känna skuld – den kan aldrig erfara befrielsen och försoningen.

Den djupaste förnedringen har jag känt när jag i bikt har bekänt för en präst det jag har gjort som har varit fel. Det är oerhört svårt för mig att medge att jag gör fel. Men den största glädjen har jag också upplevt när jag har fått höra förlåtelsens ord i bikten.  Där har jag lärt mig vad försoning innebär.

I min gärning som präst är en av de absolut största och värdefullaste saker jag har fått erfara, när jag har nått fram till en bedrövad mänska med förlåtelse och försoning från Gud.

Det var inte ditt fel, vet du. Inget av det . För kyrkans herre har tagit ansvaret på sig. Och därför är det så skönt att som präst kunna lova: Du får förlåtelse i bikten. Det är aldrig underkastat diskussion. Det är ett löfte!

En reaktion till “Förlåt mig

  1. Det du skriver om förlåtelse känns angeläget. Ordet behövs verkligen i vår kommunikation, i våra vardagsrelationer. Tänk om vi kunde besluta oss för att ta ordet i bruk, inte på ett undfallande sätt utan för att visa uppskattning och omsorg för den andra?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s