Trons grund

Söndagen den 28 oktober är det Reformationsdagen. Jag kommer att predika vid högmässan i Matteuskyrkan kl. 12 med temat Trons grund. Predikotexten är från Matt. 5:13-16

Jesus sade:
”Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna.
Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.”

Gud ger kyrkan tider av förnyelse, säger vår handbok om den här helgdagen. Nu är min fråga: Hurdan förnyelse hoppas du på? Eller tycker du att kyrkan inte alls skall förnyas? Vad skall kyrkan sprida ut för slags ljus? Hurdant salt skall vi vara?

Kommentera gärna och ge dina synpunkter. Hjälp mig att göra min predikan relevant. Vilka är dina frågor som du hoppas att min predikan skall kunna ge ett fördjupande perspektiv på?

12 reaktioner till “Trons grund

  1. Riktigt bra frågor tycker jag. Och jag tänker att en konsekvens av förnyelse av församling innebär att det finns en beredskap att släppa taget om något existerande. Och ibland kan väl det vara den svåra biten av all slags förnyelse. Allt gott. Robin

  2. Ljus som är för starkt och bländar fyller inte sin uppgift utan blir någonting man skyr, likaså är salt i lagom doser det bästa och befrämjar aptiten. Vad som är lagom ljus eller salt i trons liv är förstås en knepigare fråga, men det kanske handlar om att vi inte får vara för fräna i vår framtoning.

    Förnyelse kan förstås innebära att släppa taget om något invant som inte funkar särskilt bra och då skulle väl den inbördes utvärderingen vara ett steg. ”Är det så här vi vill ha det?” Den kan väl också innebära fördjupning och förbättring av det existerande.

  3. Yttre former är något som vi kan förnya, för deras uppgift är att förmedla, uttrycka något djupt, det som vi aldrig ska göra avkall på. Om de yttre former med vilka vi förmedlar det djupa, sanna och eviga mister sin uttryckskraft (sälta?), ska vi ersätta dem med nya, salta don.
    (Och så behöver vår tro stärkas, vårt hopp ökas och vår kärlek ständigt förnyas.)

    1. Håller helt med! Har alltid tänkt sältan som ”budskapets sälta”, men det kan ju faktiskt handla om förmedlandet också. Budskapets kärna kan man hitta på nytt och förstå djupare men kanske inte förändra. Yttre former måste väl förändras för att budskapet skall nå fram?
      Jag är ”allergisk” för förnyelse som egenvärde. Typ ”kosta vad det kosta vill bara vi får en förändring” eller ”förändring är viktigt”, oberoende av om det vi haft är fungerande eller inte och oberoende av om vi vet vart vi är på väg och varför. Men, om vi förändras/ förändrar mot det djupa, sanna och eviga är jag med. Mycket med. Helhjärtat med.

  4. Jag skrev nyss en betraktelse över oktobers psalm i Matteus församling, som råkar vara Vår Gud är oss en väldig borg. Även den råkar höra hemma på Reformationsdagen. Kan inte undgå att fundera på de på ytan motstridiga budskapen mellan förnyelsefunderingarna ovan, och en 1500-talspsalm som nästan förkroppsligar gamla former. Nu vet jag inte om just den psalmen mist sin sälta, eller är för salt. Det jag däremot skulle vilja veta är om den alls är relevant (för andra än en gammalmodig kantor). Hjälper den oss i gudstjänsten, eller är den snarare i vägen?

    I högmässan den 28.10 sjunger förresten Furaha-kören, så just den gången kanske inte de gamla formerna är så framträdande!

    https://matteus.fi/2012/10/04/manadens-psalm-i-oktober/

    1. Anders: Jag är kanske lite jävig för jag gillar Luther och tycker att han verkar ha varit en ärlig och modig man. Tycker att hans psalmer alldeles bra kan sjungas, men att det kan vara bra att ge lite bakgrund till dem. Det här är ju till exempel ett bra förum för det!

    2. Det är ju lite roligt med luther just och psalmer. Han var ju en ivrig förespråkjare av att göra evangeliet lättillgängligt för alla. Det speglades inte bara i hans bibelöversättning utan också i hans musik. Så vitt jag förstod gjorde han andlig musik av dåtidens pop-musik. Eller?

      Skulle han gilla att man fortfarande sjöng hans sånger i kyrkorna 500 år senare? Jag är inte säker…

  5. Jag instämmer med Helena om att förnyelse inte ska vara något självändamål. Det som görs ska göras medvetet och motiverat. Vi ska spara det som är meningsfullt, men ersätta det som inte längre är det.

    Många psalmer förmedlar stor erfarenhet och djupa insikter. De grundläggande villkoren för våra liv har egentligen inte ändrats särskilt mycket från Luthers tid. Å andra sidan bygger många av dem på en spiritualitet som inte är vår tids. Men jag skulle ändå inte vilja vara utan dem.

    Vår Gud är oss en väldig borg är en bra påminnelse för oss om att man faktiskt kan bergfast förlita sig på honom – något som inte alls betraktas som självklart i vår tid. Å andra sidan har den använts för att inspirera trupperna före bataljer. Men det är inte psalmens fel…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s