Från ris till rågbröd

Ben och jag sitter vid frukostbordet i Nordsjö och mumsar i oss flera skivor rågbröd. Kan något smaka så himmelskt gott!? Det här skulle aldrig ha hänt i Kathmandu, säger vi till varandra småleende och mumsar vidare. I Kathmandu hade vi sträng kontroll – det goda skulle räcka så länge som möjligt!

Nu har tre månader gått sedan vi återvände efter fyra år i Finska Missionssällskapets tjänst i Nepal. Att åren skulle bli så ”maata mullistavaa” som finnarna säger, kunde vi inte ana. Vi åkte ut i full förtröstan på Guds ledning och Han gick med oss steg för steg. Det fick vi starkt uppleva. Uttrycket på finska beskriver vad landet gick igenom. Först kom jordbävningen våren 2015 och sedan den nya grundlagen på hösten samma år. I jordskalvet miste 9 000 människor livet och miljoner människors liv påverkas ännu av det. Innan återuppbyggnadsarbetet knappt hade kommit igång, blockerades införsel av bränsle från Indien. Den nya grundlagen och det sätt på vilket landet indelats i federala stater, delade människornas åsikter. Grannen i söder hade också sin åsikt. Det allmänna diskussionsämnet blev nu hur du lyckats koka din mat. Alternativen var elektricitet – inte så bra eftersom eldistributionen är ca tio timmar per dygn, oftast nattetid. Det andra alternativet var att koka på ved. Till det behövde du lite mera än en liten balkong. Annars fick du göra det ute på gatan. Det tredje alternativet var gas. Men till det behövdes flera dagars tålamod för att köa och tiofaldigt med pengar. Vi åt soppa och klarade oss på den gasflaska vi hade. I Kathmandu fick många promenera till arbetsplatsen eller skolan. Det kunde bli flera timmars promenad per dag. Politik är vardag-vardag är politik i högsta grad, i ett land som Nepal. När blockaden av bränsle infördes kunde ingen ana att den skulle räcka i fem månader – och det var kanske bra så.

Men livet var ändå så mycket mer än motigheter. Att få vara med i ett arbetslag med mål att jobba för de mest utsatta i samhället är en otrolig upplevelse. Att arbetslaget dessutom inbegrep en hel massa människor, från de närmaste kollegerna på kontoret, de lokala kollegerna ute i fältarbetet, de på Helsingfors-kontoret till alla er understödare var något av det bästa. Varje framsteg och Guds goda ledning i arbetet gav en otrolig inspiration. Ett fint exempel är Sabina, en ung, funktionshindrad kvinna som först kom till vårt kontor som praktikant från organisationen Forward Looking och nu har fast anställning. Hon är en av de många funktionshindrade, som tack vare organisationens verksamhet har tagit sig fram i livet. Ett stort tack till er i kyrkokören för ert stöd till denna grupp av fadderbarn och – ungdomar. Fortsatt fadderstöd ger flera barn och ungdomar möjlighet att visa att ett handikapp inte är ett hinder för studier och integrering i samhället.

Nu är vi också otroligt tacksamma över att Matteus fortsätter att stöda det omfattande arbete som Finska Missionssällskapet gör i Nepal, även efter att Ben och jag kommit hem. Jag, Mia är tillbaka i sällskapets hemlandsarbete och kommer delvis att besöka församlingarna de närmaste två åren. Den nära kontakten till Nepal fortsätter.

Och medan vi tackar Gud för rågbrödet tackar vi er i Matteus för allt stöd under våra år i Nepal!

Matteus blogg sep16 Sabina i blått

Sabina – nu en i teamet (hon i blå jacka).

 

Text och foton: Mia Westerling

Ben arbetade som regionchef för arbetet i Nepal och Pakistan och Mia som koordinator för det kyrkliga arbetet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s